torsdag 10 februari 2011

Fattiga och sjuka, danssugna och döda.

Ännu en högintressant facebook-grupp: Malmö. Kartor från förr. Det är den mångkunnige och till synes outtröttlige Arne Wirén som skapat den, och till sin hjälp har han Christian Kindblad och Martin Andersson. Arne har lagt in den här gamla kartan, enligt uppgift från 1898, över Norra Sorgenfri-redaktionens jaktmarker. Kontinentalbanan är sprillans ny där den passerar Östervärns station och sedan kröker mot sydväst genom farmlandet som snart ska bli Malmös första industriområde.

Det spikraka spåret sydsydostvart är Malmö-Genarps järnväg. Den öppnades 1894. "Med den gick krittransporter från Kvarnby samt sockerbetor och timmer från de stora godsen Torup, Hyby m. fl. I Bokskogen anlades också en restaurang och dansbana, dit ett stickspår drogs, som blev ett populärt utflyktsmål sommartid. Med bilismen minskade lönsamheten och banan lades ner 1948". 1951 blev en del av sträckningen Genarpsgatan. (Från Gator i Malmö av Birgit Bender)

Spåret som kröker av österut är Malmö-Simrishamns järnväg. Det rälstäta området hinsides Sallerupsvägen - som finns med på kartan - är ett populärt utflyktsmål för redaktionen, se här, här och här. Det är inte långt från Norra Sorgenfri till Ellstorpsparken mellan nuvarande Idaborgsgatan och den stora brädgård som nu ligger vid järnvägen.

Invid Sallerupsvägen ligger det en fattiggård. Oscar Bjurling skriver i Stadens fattiga. En studie över fattigdom och fattigvård i Malmö, från 1956, att "år 1899 kunde man äntligen ute på Värnhem flytta in i en stor och för sin tid mycket modärn anläggning". Fattiggården på kartan ligger kanske inte precis vid Värnhem, men är förmodligen den anläggning Bjurling skriver om. Nära till Epidemisjukhuset men i övrigt på behörigt avstånd från stadsbebyggelsen.

På Länsstyrelsens hemsida, avdelningen Vård och omsorgshistoria, står följande: "I de större städerna blev försörjningsinrättningen fattiggårdens motsvarighet. Vid Värnhem i Malmö togs en försörjningsinrättning med plats för drygt 500 fattighjon i bruk 1899". Kanske hade inte kartmakarna hängt med i begreppsutvecklingen på fattigvårdens område. Arbetsinrättning är också en benämning som ofta förekommer, och som säger vad det handlar om - de fattiga skulle göra skäl för brödfödan genom att utföra olika sysslor. Bjurling berättar om den unge pastorsadjunkten Hagbard Isberg, som upprörs över förhållandena på Värnhem: "Fattigdomen i all fattigdom synes mig alltid vara, att de fattiga icke ha råd att ha känslor. Särskilt den vård, som beredes genom de större städernas anstalter, röjer mången gång bra liten respekt för de hederliga, fattiga gamlas känslor, när vi, sedan de tjänat ut, sammanföra dem i de stora anstalterna med vrak och spillror av människoliv? Visa vi oss ha respekt för de fattigas känslor, när vi låta en utarbetad, utpinad änka efter en drinkare, en kvinna, som hederligt försörjt sig och en stor barnaskara, på gamla dagar, när hon äntligen har utsikt att få lite ro, tillbringa sin levnadskväll med rumskamraters trätor och bannor till dagligt bröd?"

Pastorsadjunkt Isberg gör en tydlig åtskillnad mellan hederliga fattiga och andra grupper på arbetsinrättningen, exempelvis prostituerade kvinnor som kom från Landskrona tvångsarbetsanstalt. Ungefär som dagens socialtjänst och socialförsäkringssystem gärna gör skillnad mellan värdiga och ovärdiga klienter. Det som upprör Isberg mest, och det kan man förvisso förstå, är att de intagnas barn kunde få vistas månader och år på arbetsinrättningen innan de utackorderdes: "Och veta vi inte, vilken betydelse även en kortare tids dåliga intryck kunna ha för ett helt människoliv?"

Så småningom blev arbetsinrättningen ålderdomshem, sedan en del av Värnhems sjukhus. Än idag står de röda tegelbyggnaderna kvar, nu är det en högstadieskola: Rönnenskolan.

Före detta arbetsinrättning, numera skola. Bild från Wikipedia.

Åter till kartan: längre in mot Värnhem går det en väg i öst-västlig riktning som har ungefär samma sträckning som Zenithgatan idag. Snart skulle fabriken som gav gatan dess namn, Zeniths margarinfabrik, byggas i hörnet mot Sallerupsvägen. Snett över vägen från Rörsjöskolan, som alltså fanns redan då kartan ritades, låg Epidemisjukhuset.

Bilden lånad från hemsidan Gamla Vykort, där det också finns en diskussionstråd om Epidemisjukhusets belägenhet vid det som idag är Celsiusgatan. Här en mer detaljerad, senare karta, även den lånad från Gamla Vykort-sidan:

Här finns margarinfabriken med på sitt hörn. De byggnader som är kvar av arbetsinrättningen bör vara den lilla rektangulära ut mot Sallerupsvägen samt byggnaden med flyglar sydost om denna. Där koloniområdet Zenith finns idag verkar det vara åkermark. Exakt var den gamla avrättningsplatsen var belägen framkommer finkänsligt nog inte, men det bör väl ha varit ungefär där den vita pilen har ritats in. I hörnet Zenit/Celsius står det nu en tegelkåk, antagligen byggd på sextiotalet, som väl var bensinmack och -verkstad en gång i tiden. Nu är den replokal, bland annat håller den hårtslående Ängelholmstrummisen Conny Städe till här.

Den här lite nyare kartan måste vara från 1900-talets första decennium. Nobelvägen finns där, men i kvarteret mellan Epidemisjukhuset och gasverket ligger gårdarna Lorenzfrid och Fredrikstorp kvar. Snart skulle det emellertid hända grejer här: "Spårvagnsstationen etablerades här 1906 i samband med att man övergick till eldrivna spårvagnar. Innan dess hade man haft hästspårvagnar sedan 1887. Utmed Zenithgatan låg reparationsverkstad, kontor, portvaktsbostad, stall, gjuteri, smedja med mera. Inåt kvarteret låg spårvagnshallarna", skriver Olga Schlyter i sin byggnadsantikvariska utredning om Sorgenfri.

En lite mer närgången titt på kartan från 1898. Gasverket har kommit på plats liksom Nyaste Begravningsplatsen - numera Pauli Mellersta Kyrkogård. Plats har reserverats för en ännu nyare begravningsplats än Nyaste Begravningsplatsen, och så blev det ju också. Svenska kyrkans hemsida: "S:t Pauli norra kyrkogård tillkom år 1870 sedan det visat sig att begravningsplatsen vid Gustav Adolfs Torg, nuvarande Gamla kyrkogården, var otillräcklig. Sedan staden snabbt ökat i tillväxt dröjde det inte länge förrän man måste anskaffa ytterligare mark för begravningsändamål och år 1890 invigdes S:t Pauli mellersta kyrkogård. Ganska kort därefter, nämligen år 1904, tillkom S:t Pauli södra kyrkogård".

Staden expanderade både för döda och levande. Decenniet kring sekelskiftet 1900 innebar alltså stora omvälvningar för området. Snart skulle de linjer som skissas på kartan ha blivit ett nytt gatunät, exempelvis skulle S:t Knuts väg och S:t Knuts torg anläggas 1904. Samma år skulle Nobelvägen, som inte ens finns som tänkta streck här, dras som ett rakt snitt genom farmlandet. Gasverket och arkitekt Arwidius byggnader kan du läsa mer om här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar