måndag 27 december 2010

Graffiti

Emilstorp. 6/9 2010.

Emilstorp. 6/9 2010.

Emilstorp. 6/9 2010.

Emilstorp. 6/9 2010.

Emilstorp. 6/9 2010.

Emilstorp, från Kvarteret Tangenten. 30/1 2010.

Emilstorp, från Kvarteret Tangenten. 30/1 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.
Johanneslust, 11/10 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.



Johanneslust. 11/10 2010.

Johanneslust. 11/10 2010.

Kvarteret Spårvägen, 6/9 2009. Bussverkstad, nu riven.

Kvarteret Spårvägen, 19/9 2010. Bussverkstad, nu riven.

Kvarteret Spårvägen, 19/9 2009. Bussverkstad, nu riven.

Stäppen, 14/3 2010.

Stäppen, 19/4 2010.

Skejtparken, Stäppen. 20/7 2010.

söndag 19 december 2010

Avstickare: Johanneslust

I serien Verksamhets- och industriområden i Malmö har turen nu kommit till Johanneslust. Man har området på höger hand när man åker Sallerupsvägen in mot Värnhem, precis innan man kommer fram till Ellstorp. Som en enklav i industribebyggelsen ligger några kvarter med egnahem. Om man svänger av på Johanneslustgatan förstår man snart mer av områdets historia. Det här är gammalt järnvägsland. Inte mindre än tre järnvägslinjer drog fram här: Malmö-Simrishamn 1892, Malmö-Genarp 1894 och så Kontinentalbanan 1898. Längs spåren växte det upp industrier och verkstäder. Bland annat hade Dalbyverken en betongstation här, dit sten från stenbrottet i Dalby fraktades per tåg och lastbil fram till 1990.

Genarpsbanan lades ner 1948 och spåren togs bort, antagligen hade järnvägen samma sträckning som Genarpsgatan har idag. Simrishamnsbanan ligger där den ligger men trafikeras inte. En gammal lokverkstad står kvar som ett fint tegelmonument över järnvägseran. Idag har Friskis & Svettis tagit över.

I närheten av verkstaden finns en byggnad som väl har varit lok- eller vagnstall. Nu håller den på att renoveras. Männen som jobbar här när jag kommer förbi i början av oktober vet inte vad det ska bli när det är klart, de bara röjer ut gammal bråte och inredning. Spåren är sedan länge borta och senaste officiella användningen var förmodligen som bussgarage. Efter det har stallarna tjänstgjort som graffiti-galleri. Malmö-målare som Cyclope har varit mycket i farten här. Ett inlägg med bilder på graffitin kommer lite senare. I skrivande stund är den förmodligen övermålad.

11/10 2010

Efter att järnvägarna lagt ner blev det mer intressant att lägga sin verksamhet ut mot Sallerupsvägen. Här finns en del fina hus från 50- och 60-talet, bland annat ett där Sparrholms sålde båtar till för inte så länge sedan. I oktober stod byggnaden tom och skulle behöva en kärleksfull hand för att inte gistna helt.

11/10 2010

Kontorshus mot Sallerupsvägen, 11/10 2010

Johanneslust är ett trevligt litet industriområde, småskaligt och med fler intressanta hus och miljöer än vad jag hann kolla upp vid detta första höstliga besök. Antagligen finns det planer på att förtäta med bostadshus på det gamla järnvägsområdet. I norr gränsar Johanneslust till Kirsebergsstaden, ett verksamhetsområde som också det präglats av järnvägarna. I öster finns den fina Flygfältsparken och Bulltofta industriområde. Således finns all anledning att återända till trakten för fler utflykter i stadslandskapet.

Källa: INDUSTRI- OCH VERKSAMHETSMILJÖER I MALMÖ. En översiktlig inventering. Rapport från projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö. Projektledare: Tyke Tykesson. Text & foto: Daniel Melchert och Carola Lund. Malmö kulturmiljö, 2002. Ladda ner här.

söndag 12 december 2010

Konsulterna

Mattias och Olof har kommit hela vägen från Stockholm till Norra Sorgenfri. De är konsulter och har anlitats av fastighetsbolaget Granen. Deras uppdrag är att luska ut vilka som kan tänkas vilja köpa lägenhet i de nya bostadskomplex som planeras i kvarteren Brännaren och Smedjan. Deras rön kan komma att påverka själva utformningen av husen - lägenhetsstorlekar och så vidare - men framför allt hur man ska utforma marknadsföringen.

Mattias har hört av sig och vi har stämt möte på Lilla Kafferosteriet. Över en kopp julblend berättar han och Olof att de haft uppdraget en månads tid och att de nu tyckte det var dags att besöka Sorgenfri IRL. De vet inte mycket om Malmö i allmänhet och Sorgenfri i synnerhet och är nu här för att, som de säger, lyssna. De har varit på Addo och träffat konstnärerna Pia Hansson och Björn Carnemalm, drivande krafter i nätverket Kzon. De har pratat med mäklare om vilka områden i Malmö som är heta.

Mattias funderar på om inte Lundabefolkningen kan vara ett intressant segment att kika på. I Lund är det svårt att hitta bostad och skulle inte folk kunna tänka sig att flytta därifrån till Malmö och fortsätta jobba i Lund? För tjugo år sedan hade svaret på den frågan blivit nej, men idag är det väl inte omöjligt. Redan är det tusentals människor som pendlar åt båda hållen varje dag. Frågan är dock vad som skulle få spekulanter att vända blicken mot Norra Sorgenfri, istället för mot områden som ligger närmre Citytunnelens stationer. Det framtida rika kulturliv som planerarna ser framför sig i sin vision? Ett sådant finns emellertid fixt och färdigt längs stråket Bergsgatan/Möllan/Ystadgatan/Sofielund.

Men att närheten till allmänna kommunikationer och andra attraktiva områden i staden blir avgörande bör vara en riktig iakttagelse. I utgångsläget är Norra Sorgenfri en rätt tom plats. Den industribebyggelse som finns kvar och är intressant för hippa verksamheter och boende är rätt sparsmakad och utspridd, inte som exempelvis längs Norra Grängesbergsgatan där det finns en sammanhållen och karaktärsfull bebyggelse. Men från Norra Sorgenfri är det nära till uppåtsträvande och livaktiga områden som S:t Knuts Torg/Folkets Park och Värnhem/Ellstorp i kvarteren runt Nobelvägen/Sallerupsvägen. I planerna för utvecklingen av Malmös infrastruktur finns en nära förestående återupplivning av stationen vid Östervärn, samt en ny lokalstation i Rosengård vid Amiralsgatan. På sikt är det inte omöjligt att det blir spårvägstrafik längs Nobelvägen, och det är inte särskilt långt till Centralstationen och högskolan.

Brännaren 19 ägs av fastighetsbolaget Granen. Här finns idag en skejtpark och en vildvuxen flora. Snart blir det bostadshus. Bilden tagen 2/9 2009.

Till priset av en kopp kaffe och en croissant vill förstås de båda konsulterna veta vad jag tror. Tja. Jag tror - som jag väl skrivit någonstans i ett tidigare inlägg - att de nya kvarteren i det som nu är kvarteret Spårvägen kan bli intressanta, medan resten riskerar att bli väldigt konventionella, storskaliga bostadsrättskvarter. Det jag sett av Granens och Riksbyggens planer motsäger inte detta. De består av fyrkantiga, rätlinjiga block: skrivbordsprodukter utförda enligt en inte alltför innovativ mall. Särskilt gäller det fastigheten Brännaren 19 i hörnet Nobelvägen/Industrigatan. Det är som om arkitekten har försökt fjärma sig så långt som möjligt från den vildvuxna, skräpiga men också organiskt levande ödetomt som finns där idag. Att Mattias och Olof först nu blivit engagerade för att sticka upp fingret i luften och ta reda på åt vilket håll vinden blåser tyder också på att man börjat i fel ände i projekteringsarbetet. Vi är långt från den baramade bygga-bo-dialog som det talas så mycket om i stadsbyggnadskontorets förarbeten.

Ruderatmark i Kvarteret Smedjan. I fonden Rönnens studentbostäder. Kanske en framtida rekryteringsbas för nybyggare i Norra Sorgenfri? Eller inte. Bilden tagen 6/9 2009.

Det är populärt att prata om berättelser. Vilken berättelse finns det om en plats, en stad, ett bostadsområde? Hur förändras berättelsen? Det är det - menar kulturgeografer såväl som mäklare - som avgör vilka som vill bo där, inte i första hand att det är nära till jobbet eller närmsta livsmedelsaffär. Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson talar mycket om att påbörja en Malmö-berättelse som handlar om social hållbarhet, nu när berättelsen om Malmö som en ekologiskt hållbar stad är på banan och sprids över världen. Att privata byggherrar skulle börja skriva berättelsen om social hållbarhet är emellertid föga troligt, och det är nog på förhand kört när det gäller Norra Sorgenfri.

Däremot borde det vara möjligt, och inte minst marknadsföringsmässigt smart, att hoppa på berättelsen om ekologisk hållbarhet. Ett nytt kapitel i den storyn kommer troligen att skrivas i före detta Kvarteret Spårvägen. Inget tyder i dagsläget på att Granen och Riksbyggen tänker i termer av gröna tak, gröna väggar, gynnsamt mikroklimat och så vidare. Det tycker jag Mattias och Olof borde ta ett snack med sin uppdragsgivare om ganska snart.

torsdag 25 november 2010

Blänkare: Subaltern


Tidskriften Subaltern 2/2010 innehåller ett block med texter om staden. Eder högst intellektuelle Norra Sorgenfri Nu-redaktör medverkar med en text om ödetomter, gerillaodling, spontanbyggda skejtramper med mera. Territorialdefinieringar har redaktionen döpt den till. Den röda tråden är förstås alla förväntningar/förhoppningar/konflikter knutna till Sorgenfri och utvecklingen här. En intervju med kontnären Björn Carnemalm från tidigt i våras - om Cirkulationscentralen, Kzon och konstnärernas närvaro i området - har en central plats i artikeln.

I samma avdelning betraktar kultursociologen Carl Cassegård hur man försvarar en park i Tokyo. Urbanhistorikern Håkan Forsell skriver i artikeln I dåligt sällskap om urbansociologins födelse och lockelsen till det förespeglat mörka och farliga i stadens obekanta landskap. Ett utdrag ur baksidestexten: "Kännetecknas samhället av en total politisering av tillvaron? Eller är det tvärtom så att den moderna demokratin fungerar avpolitiserande? Möjligen rör det sig om en dubbel process av politisering och avpolitisering, som förvandlar samhällets demokratiska och politiska grundval till ett landskap där gränserna mellan ekonomi och politik, marknad och demokrati, suddats ut och ersatts med nya samhällsformer och motsättningar som fortfarande återstår att tänkas".

Om du blir sugen och rör dig i Malmö kan du hitta ett exemplar av Subaltern på Kulturcentralen, kanske också i Konsthallens bokhandel eller i skivaffären Rundgång vid Möllan. Anarkisternas bokcafé Amalthea kan också tänkas tillhandahålla tidskriften. I Lund kommer bokcaféet India Däck att ha det här numret.

Man kan också beställa på nätet från h:ströms förlag.

Här är några av de bilder som skickades som förslag på illustration men som inte kom med:

Kvarteret Degeln, 2/9 2009

Kvarteret Brännaren, hörnet Agneslundsvägen/Östra Farmvägen 2/10 2009

Stäppen, Kvarteret Brännaren, 31/1 2010

Stäppen, 10/5 2010

Östervärn, vid Kontinentalbanan, 1/11 2009

måndag 22 november 2010

Fler bostadsrätter

När Riksbyggen lägger upp en första blänkare om sitt kommande byggprojekt på Brännaren 2 (det vill säga den östra delen av ödetomten) utlovar man en stadsdel som ska bli "rik på variationer, småskalighet, unik karaktär med bostäder, lokaler och allmänna platser". Men just på den egna fastigheten tar man mer av ett helhetsgrepp och planerar för ca 110 stycken bostadsrätter. Det är 100 % av beståndet, inte ens 20 klädsamma % hyresrätter som Granen har slängt in på grannfastigheterna i kvarteren Brännaren och Smedjan.

Det är som att de blandade upplåtelseformerna och småskaligheten gärna får finnas någon annanstans i området, men just på den egna plätten passar inte det så bra. Det är väl så det är nuförtiden - de flesta byggherrar vill uppföra bostadsrätter, sälja huset till föreningen och dra vidare till nästa utvecklingsområde. MKB har hittills inte synts till i det långsamma rejset för att få mark att bygga på i Norra Sorgenfri. Annars har man ju stolta traditioner från Östra Sorgenfri på andra sidan kyrkogården från Agneslundsvägen räknat.

I ett tidigare inlägg kan du läsa om förslaget till utformning av Riksbyggens nya bostadskvarter. Förslaget är framtaget av Sweco (se även deras blogg) och är tänkt som ett underlag för ny detaljplan för Brännaren 2. Jag har inte sett någon uppgift om hur långt den processen har kommit.

torsdag 18 november 2010

Blänkare: stadsbyggnadsdirektörens blogg Hela Staden

Första gången jag hörde stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson nämna att han hade en blogg på gång var under en workshop om stadsplanering på stadshuset i våras. Andra gången var under en kulturlunch på Cirkulationscentralen i slutet av september.

Och nu är den här! Den har fått namnet Hela Staden. Om stadsplanering i allmänhet och Malmö i synnerhet. Norra Sorgenfri Nu-redaktionen kommer förstås - sin mer avgränsade och lokala prägel till trots - att följa bloggen med spänning.

Christer Larsson är, vad jag kunnat uppfatta de gånger jag hört honom tala, en man med visioner. I kollisionspunkten mellan visionerna och verkligheterna skapas ett dynamiskt spänninsgfält som är avgörande för hur Malmö kommer att bli i framtiden. De närmsta fem-tio åren kommer det att hända mycket i stan. Än är stadsbyggnadsdirektörens blogg i vardande, men i bästa fall kan den bli ett intressant forum för diskussion om utvecklingen i Malmö.

söndag 14 november 2010

Östra Farmvägen och det nya gymnasiet revisited

Det är inte kul att vistas utomhus för tillfället. Jag håller mig i stugvärmen och tittar igenom gamla bilder från en solig dag i mitten av oktober, då jag var förbi entrén till Norra Sorgenfri gymnasium.

Det har varit en hel del strul med det nya byggymnasiet. Skolan var långt ifrån färdig när terminen startade, vilket lett till att eleverna fått lära sig bygga i teorin (bland annat var nämligen inte de nya bygghallarna för de praktiska momenten färdigbyggda). Jag har försökt komma i kontakt med rektorn utan att ha lyckats och har därför inte kommit innanför skolans väggar. Det har också varit bommat in till skolgården mot Östra Farmvägen, men den här sena eftermiddagen är grinden öppen.

Under asfalten och konstgräset (!) är det garage. Som skolgård betraktad är platsen inte särskilt tilltalande och har något definitivt provisoriskt över sig. Kanske är det inte alls klart. Kanske blev det bråttom att få upp flaggstången och fixa till lite grönska - om än konstgjord - när Ilmar Reepalu för ett tag sedan kom och invigde den ofärdiga skolan. Om konstgräset är en permanent lösning får man hoppas att de snyggar till kanterna lite.

Norrut i kvarteret pågår det förberedelser för ett nybygge mellan G A Wangels gamla tegelbyggnader ut mot gatan och den före detta Tripasin-fabriken. Gymnasiesärskolan kommer så småningom att flytta hit och så ska det bli bostäder också.

Mellan skolgården och Östra Farmvägen har Gatukontoret anlagt en öppen plats. En mur och en grind bildar gräns mellan den offentliga platsen och skolområdet. Byggherren gör en balansakt i förhållande till detaljplanen, som stipulerar fri syn in på skolområdet. Om man står på tå kan man kika över muren. Det känns ganska tillbommat. Men det finns förstås en gallergrind man kan kika in genom och dessutom den här snurrgrinden, som samspråkar med en likadan som står kvar i grannkvarteret Tangenten sedan Addos glansdagar:

Det är den hittills tydligaste referensen till områdets industrihistoria jag kunnat se i nyinstallationerna, måhända oavsiktlig men i alla fall.

Det är för tidigt att säga något om hur det nya torget kommer att bli när det är klart. Det skulle det ha varit till första oktober, men så skedde inte. Den här dagen var arbetet i full gång. Träd ska planteras och det ska bli något slags utsmyckning på de cementplattor som Jimmy Windeborn och hans kollegor nu fått på plats. Enligt Stina Linder, landskapsarkitekt på Gatukontoret, har det emellertid blivit något fel med plattleveransen. Det har uppstått tveksamheter kring huruvida plattorna kommer att klara vinterkylan och därför kommer man att vänta med färdigställandet till våren.

Den undre bilden visar kvarterets sydvästra hörn, alltså korsningen Östra Farmvägen/Agneslundsvägen. Grunden till ett nybygge har lagts. Enligt Norra Sorgenfri Nu:s vanligtvis välunderrättade källor finns det ett bygglov för ett gatukök på hörnet, men enligt de byggare jag pratat med på platsen ska det uppföras en 7-Eleven-butik. Bosniska köket, som höll till här ett tag och som verkligen var ett gatukök, har nu flyttat till Norra Grängesbergsgatan. Kanske var det där detta fina etablissemang höll till innan det gästspelade på Sorgenfri, men jag saknar det lika fullt och hade gillat om det blivit permanent här.

Allt som allt mycket att följa upp när vädret blir tjänligt igen.

söndag 7 november 2010

Kvarteret Spårvägen - detaljplan

Ett viktigt steg mot ny detaljplan för Kvarteret Spårvägen tas den 11:e november, när ärendet anmäls till Stadsbyggnadsnämnden. Planen kommer att betecknas DP 5102 och beräknas kunna vinna laga kraft i december 2011. Byggandet här kommer alltså att starta 2012, om allt går som det ska.

"Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga bostäder och blandad stad på kv Spårvägen", står det i underlaget.
"Utvecklingen av Kv Spårvägen blir, tillsammans med övriga tidiga detaljplaner i området, vägledande för genomförande och ambitionsnivå för hela Norra Sorgenfri", står det vidare. "Föreslagen planstruktur har arbetats fram för ett gott mikroklimat, samt för att förverkliga stadens mål om en tät innerstadsmiljö med blandade bostäder och upplåtelseformer och ett rikt och varierat offentligt rum och stadsliv."

Det är alltså inte bara en plan vilken som helst, utan ett statement om var staden vill lägga ribban för områdets framtid. Här äger man marken och kan ställa särskilda krav på de byggherrar som får byggrätt. Det gäller bland annat lösningar för ekologisk hållbarhet. Liksom i Västra Hamnen kommer det också att bli många byggherrar, för att gynna småskalighet. Kvartersstrukturen har arbetats fram i samarbete med forskare i mikroklimat vid arkitekthögskolan i Lund, läs mer här. Med all säkerhet är det för att föra arbetet med detaljplanen framåt på önskvärt sätt som Gunilla Kronvall anlitats på konsultbasis av stadsbyggnadskontoret. Det är ju hon som gjort förarbetet och är en viktig bärare av idéerna från visionsdokumentet och planprogrammet.

Det är inga dramatiska avsteg från den kvadratiska kvartersstrukturen, men den förskjutning som planen visar ska - tillsammans med utformningen av innergårdarna och plantering av träd på strategiska ställen - kunna påverka mikroklimatet såpass att utesäsongen förlängs en månad på våren och en månad på hösten. Det ser ut att bli sju eller åtta nya bostadskvarter. De äldre delarna av bussgaraget sparas, så som det var tänkt i planprogrammet.

Det föreliggande underlaget går inte in på detaljer om blandade upplåtelseformer och annat, så det återstår att se hur det blir med det. Även i hur hög grad DP 5102 kommer att bli vägledande för genomförande och ambitionsnivå i övriga Norra Sorgenfri står skrivet i stjärnorna. De föreslagna detaljplanerna för Brännaren 19 och Smedjan 8 - där ägaren, fastighetsbolaget Granen, kommer att bygga - tycks inte alls bygga på något nytänkande när det gäller kvartersstrukturen. Någon småskalighet blir det inte tal om och om 80 % bostadsrätter/20 % hyresrätter innebär en blandning av upplåtelseformer går ju att diskutera. Nej, det lutar mer åt att Kvarteret Spårvägen blir ett undantag som bekräftar regeln att det är enkla lösningar och marknadskrafter som styr.

Den 11/11 händer också en annan sak. Då ska stadsbyggnadsnämnden anta DP 5116, som ska göra det möjligt att bygga en station på Kontinentalbanan i anslutning till Amiralsgatan.

Det här är en detaljplan som - när den förverkligats - kommer att få stor betydelse för det framtida Malmö:

"Den nya stationen ska kunna ansluta till framtida kollektivtrafik på Amiralsgatan och den ska erbjuda bra gång- och cykelkontakter. Stationen ska ha en god koppling till Rosengårdsstråket och till Amiralsgatan. Syftet är att skapa förutsättningar för persontrafik på kontinentalbanan med god betjäning av intilliggande stadsdelar. Planer finns bland annat på en ringlinje Kontinentalbanan – Citytunneln – Öresundsbanan. Pågatåg kan då betjäna station Rosengård med lokal tågtrafik bland annat mot stationerna Hyllie, Triangeln, Malmö C och Svågertorp.

Planen ska också göra det möjligt att bygga ett torg söder om Amiralsgatan. Det ska vara en samlingsplats som annonserar stationen och som bidrar till den stadsutveckling som pågår i
området. En plats med liknande funktion ska byggas vid Rosengårdsstråket i stationens södra ända."

I det ursprungliga planprogrammet för Norra Sorgenfri ingår en lokalstation vid korsningen Industrigatan/Kontinentalbanan. Den lösningen har av allt att döma skrotats till fördel för stationen vid Amiralsgatan. Det är nog vettigt. Satsningen på det som nu kallas Rosengårdsstråket står för en helt annan tanke om stadsutveckling än de idéer om att peka ut och riva bort så kallade ghetton som frodas på andra sidan sundet.